Yasmirah

Idag mår jag bra, och jag har nog mått bra de senaste två veckorna. Har inte heller hamnat i någon känslosvacka, utan faktiskt mått riktigt bra. Det kan ju bero på solen och den enorma energivåg den skänker, men också på att det nu gått en tid sedan allt hände. Jag har hunnit anpassa mig till tillvaron och har börjat smälta allt som hänt. Just nu älskar jag livet, jag älskar att framtiden finns och jag kan inte vänta till att se vad den har att erbjuda. Mitt liv kommer bli underbart snart, efter regn kommer solsken. Jag känner solstrålarna värma upp min nedkylda kropp, jag känner att jag vaknar till liv, jag känner att det finns mening med livet igen. Men jag kan inte hjälpa att fortsätta känna saknad och det förmodar jag att jag aldrig kommer sluta känna helt. Skillnaden nu är att jag känner dessa känslor mer sällan, men självklart kommer de alltid dyka upp då och då, när jag minst anar det. Ska lägga mig och sova nu och hoppas på en lika bra morgondag!